(090502)
Familjen Hammarlund kunde idag observeras på Sundsby, dit de i och för sig ganska ofta kommer, men den här gången var de fem familjemedlemmarna uppenbarligen lite mer inställda på äventyr än tidigare. Jemima, Carl-Henrik, Isak, Lydia och Adam tvekade inte att först ta sig upp på Solklinten, och därefter ta sig tillbaka igen via grottorna, som visade sig fullt framkomliga även om de som bekant är mycket trånga.
Som avslutning på denna vårliga Sundsbyutflykt samlade den biologiskt intresserade modern Jemima dessutom in en omgång grodyngel, som dammen var fullständigt smockfull av, och vid hemkomsten till Askerön planterade hon sedan ut dessa yngel i ett av sina gamla akvarier. Den möbeln är nu alltså installerad på nytt, och barnen Hammarlund följer med stort intresse hur grodynglen (mycket, mycket sakta, men säkert) utvecklas till färdiga grodor.
torsdag 18 juni 2009
Restaurangmåltid på altanen på Valborg
(090430)
Valborgsmässoaftonen var på västkusten mycket vacker, varm och solig i år, liksom resten av april månad, men just på grund av denna torka var det aldrig aktuellt att tända majbrasa någonstans i trakten. De boende på Tjörn och Orust fick nöja sig med att fira på andra sätt och respektera eldningsförbudet. I Varekil syntes en familj, hemmahörande på Lilla Askerön, komma inklivande på ortens vägkrog och pizzeria och beställa en måltid för avhämtning (bestående av pizza, ryggbiff och schnitzel).
"Vi väljer att ha festlig restaurangmiddag hemma på vår altan, det går lika bra och blir billigare", sade de båda föräldrarna i familjen, samtidigt som de tre barnen febrilt försökte få tag i de klubbor som de alltid brukar få på Varekils vägkrog men som nu redan hunnit undanstoppas i mammas och pappas fickor.
De anställda på vägkrogen sågs sedan titta efter familjen när de körde därifrån i sin Volvo 940, och konstatera med förundran att "de där dyker allt upp här ganska ofta".
Valborgsmässoaftonen var på västkusten mycket vacker, varm och solig i år, liksom resten av april månad, men just på grund av denna torka var det aldrig aktuellt att tända majbrasa någonstans i trakten. De boende på Tjörn och Orust fick nöja sig med att fira på andra sätt och respektera eldningsförbudet. I Varekil syntes en familj, hemmahörande på Lilla Askerön, komma inklivande på ortens vägkrog och pizzeria och beställa en måltid för avhämtning (bestående av pizza, ryggbiff och schnitzel).
"Vi väljer att ha festlig restaurangmiddag hemma på vår altan, det går lika bra och blir billigare", sade de båda föräldrarna i familjen, samtidigt som de tre barnen febrilt försökte få tag i de klubbor som de alltid brukar få på Varekils vägkrog men som nu redan hunnit undanstoppas i mammas och pappas fickor.
De anställda på vägkrogen sågs sedan titta efter familjen när de körde därifrån i sin Volvo 940, och konstatera med förundran att "de där dyker allt upp här ganska ofta".
torsdag 16 april 2009
Påsk i den skånska solen
(090413)
Senast det rapporterades om familjen Hammarlunds resor i Sverige och Finland i påsktid var nyheten att de hade gått av båten i Stockholm på skärtorsdagen den 9 april och sedan kört vidare med bilen mot Glimåkra. Nu meddelas att de lyckligt och väl kom fram dit, och sedan tillbringade påsken hos mormor Angelica och morfar Lars i den skånska idyllen.
Även moster Johanna och morbror Simon (som också var med på Finlandsresan) samt morbror David, moster Josefine och kusin Jessika var på plats i Glimåkra, så det blev självfallet några trevliga dagar. Till viss del präglades de förstås av kyrkobesök: sådana ägde förstås rum under hela påskhelgen, och Isak, Lydia och Adam var med på två av dem, på långfredagen och påskdagen. Men det förekom också ägg i olika former, framför allt då de ägg med godis i som alla de närvarande släktingarna fick leta efter i trädgården. Jemima konstaterade för övrigt belåtet att hon hittade sitt ägg nästan först av alla istället för sist den här gången, och därmed bröt en något irriterande tradition.
Vädret under påsken var fint och inbjöd bl.a. till skogspromenad på långfredagen, då man passade på att observera blåsippor som ute i backarna stod, och till en hel del utevistelse i den soliga trädgården. Slutligen stod givetvis ett antal spelpartier på programmet, men dessa blev huvudsakligen förlagda till kvällar och nätter.
Den ursprungliga planen var att familjen Hammarlund skulle stanna i Glimåkra till annandagen, men eftersom de andra gästerna åkte hem redan på påskdagen valde Jemima och Carl-Henrik lite spontant att också göra det. Bohuslänningarna körde därför hem på påskdagens kväll, en färd utan uppehåll på knappt tre och en halv timme. Nu har familjen återinrättat sig på Askerön och försöker återgå till vardagen igen efter påskveckans alla äventyr och nöjen.
Senast det rapporterades om familjen Hammarlunds resor i Sverige och Finland i påsktid var nyheten att de hade gått av båten i Stockholm på skärtorsdagen den 9 april och sedan kört vidare med bilen mot Glimåkra. Nu meddelas att de lyckligt och väl kom fram dit, och sedan tillbringade påsken hos mormor Angelica och morfar Lars i den skånska idyllen.
Även moster Johanna och morbror Simon (som också var med på Finlandsresan) samt morbror David, moster Josefine och kusin Jessika var på plats i Glimåkra, så det blev självfallet några trevliga dagar. Till viss del präglades de förstås av kyrkobesök: sådana ägde förstås rum under hela påskhelgen, och Isak, Lydia och Adam var med på två av dem, på långfredagen och påskdagen. Men det förekom också ägg i olika former, framför allt då de ägg med godis i som alla de närvarande släktingarna fick leta efter i trädgården. Jemima konstaterade för övrigt belåtet att hon hittade sitt ägg nästan först av alla istället för sist den här gången, och därmed bröt en något irriterande tradition.
Vädret under påsken var fint och inbjöd bl.a. till skogspromenad på långfredagen, då man passade på att observera blåsippor som ute i backarna stod, och till en hel del utevistelse i den soliga trädgården. Slutligen stod givetvis ett antal spelpartier på programmet, men dessa blev huvudsakligen förlagda till kvällar och nätter.
Den ursprungliga planen var att familjen Hammarlund skulle stanna i Glimåkra till annandagen, men eftersom de andra gästerna åkte hem redan på påskdagen valde Jemima och Carl-Henrik lite spontant att också göra det. Bohuslänningarna körde därför hem på påskdagens kväll, en färd utan uppehåll på knappt tre och en halv timme. Nu har familjen återinrättat sig på Askerön och försöker återgå till vardagen igen efter påskveckans alla äventyr och nöjen.
onsdag 15 april 2009
Finlandskryssning i påsktid
(090409)
På tisdagen i Stilla veckan begav sig familjen Hammarlund hemifrån för att genomföra den årliga vårkryssningen till Finland, som ser ut att ha blivit tradition vid det här laget. Familjen tog sig under dagen i bil upp till Stockholm, träffade moster Johanna och morbror Simon på Siljaterminalen och gick därefter i sällskap med dem ombord på Silja Serenade.
Sedan tillbringade sällskapet två dagar på havet och i Helsingfors, på ett sätt som brukar se ungefär likadant ut varje gång men som ingen av de inblandade verkar tröttna på. Det åts smörgåsbord till middag på både tisdag- och onsdagkvällen och frukostbuffé de båda morgnarna, det köptes godis och sånt som stärker i taxfree, det badades friskt i bollarna i lekrummet Siljaland, det strövades omkring i den finska huvudstaden (som i vanlig ordning var kall och solig), det sjöngs karaoke och dansades i Club Bali och Atlantis Palace, det åktes flitigt i panoramahissarna, det tittades på havsutsikten genom hyttfönstret, det spelades på pokerautomater och det spelades även kortspel under sträng tystnad i familjen Hammarlunds hytt vid den tidpunkt på dygnet då sovande barn gjorde att Jemima och Carl-Henrik inte kunde gå ut och roa sig ombord längre. (Fast barnen somnade ganska sent.)
Till de mer ovanliga inslagen på denna kryssning hörde dock följande:
Först och främst att Lydia vann en teckningstävling som hölls i Siljaland. Både hon och syskonen lämnade in bidrag på onsdagkvällen, och morgonen därpå var hennes teckning uppsatt bland vinnarna på väggen i leklandet. En stolt Lydia fick ta emot pris i form av en liten rosa nalle och ett pussel med båtmotiv.
Isak vann inga sådana pris men var säkerligen nöjd med sin kryssning ändå, och fördjupade sig bl.a. i den finska pekbok med namn på en massa olika saker på finska som han fick i Helsingfors. Han är ju som bekant språkintresserad.
Adam hade även han en rolig resa och tyckte det var väldigt trevligt att springa fram och tillbaka i bufférestaurangen, där han också gärna grävde i maten på barnbuffén när tillfälle gavs. Barnen gick nämligen i viss mån själva och hämtade mat åt sig på den buffén, så att inte föräldrarna behövde serva dem riktigt hela tiden. Lydia utmärkte sig genom att gå och hämta en ny portion väldigt många gånger men bara ta två prinskorvar varje gång.
Något mer ovanligt var också att Hammarlunds under vistelsen i Helsingfors gick och tittade på den ortodoxa Uspenskijkatedralen den här gången. Tyvärr (eller hur man nu ska se det) pågick en gudstjänst just då, så det gick inte att komma in och titta ordentligt eftersom det nog hade stört lite för mycket.
På skärtorsdagens morgon kom fartyget med familjen Hammarlund, Johanna och Simon tillbaka till Stockholm, och därifrån fortsatte de allihopa sin resa ner till barnens mormor och morfar i Glimåkra där påskhelgen sedan firades. Mer om detta dyker upp inom kort.
På tisdagen i Stilla veckan begav sig familjen Hammarlund hemifrån för att genomföra den årliga vårkryssningen till Finland, som ser ut att ha blivit tradition vid det här laget. Familjen tog sig under dagen i bil upp till Stockholm, träffade moster Johanna och morbror Simon på Siljaterminalen och gick därefter i sällskap med dem ombord på Silja Serenade.
Sedan tillbringade sällskapet två dagar på havet och i Helsingfors, på ett sätt som brukar se ungefär likadant ut varje gång men som ingen av de inblandade verkar tröttna på. Det åts smörgåsbord till middag på både tisdag- och onsdagkvällen och frukostbuffé de båda morgnarna, det köptes godis och sånt som stärker i taxfree, det badades friskt i bollarna i lekrummet Siljaland, det strövades omkring i den finska huvudstaden (som i vanlig ordning var kall och solig), det sjöngs karaoke och dansades i Club Bali och Atlantis Palace, det åktes flitigt i panoramahissarna, det tittades på havsutsikten genom hyttfönstret, det spelades på pokerautomater och det spelades även kortspel under sträng tystnad i familjen Hammarlunds hytt vid den tidpunkt på dygnet då sovande barn gjorde att Jemima och Carl-Henrik inte kunde gå ut och roa sig ombord längre. (Fast barnen somnade ganska sent.)
Till de mer ovanliga inslagen på denna kryssning hörde dock följande:
Först och främst att Lydia vann en teckningstävling som hölls i Siljaland. Både hon och syskonen lämnade in bidrag på onsdagkvällen, och morgonen därpå var hennes teckning uppsatt bland vinnarna på väggen i leklandet. En stolt Lydia fick ta emot pris i form av en liten rosa nalle och ett pussel med båtmotiv.
Isak vann inga sådana pris men var säkerligen nöjd med sin kryssning ändå, och fördjupade sig bl.a. i den finska pekbok med namn på en massa olika saker på finska som han fick i Helsingfors. Han är ju som bekant språkintresserad.
Adam hade även han en rolig resa och tyckte det var väldigt trevligt att springa fram och tillbaka i bufférestaurangen, där han också gärna grävde i maten på barnbuffén när tillfälle gavs. Barnen gick nämligen i viss mån själva och hämtade mat åt sig på den buffén, så att inte föräldrarna behövde serva dem riktigt hela tiden. Lydia utmärkte sig genom att gå och hämta en ny portion väldigt många gånger men bara ta två prinskorvar varje gång.
Något mer ovanligt var också att Hammarlunds under vistelsen i Helsingfors gick och tittade på den ortodoxa Uspenskijkatedralen den här gången. Tyvärr (eller hur man nu ska se det) pågick en gudstjänst just då, så det gick inte att komma in och titta ordentligt eftersom det nog hade stört lite för mycket.
På skärtorsdagens morgon kom fartyget med familjen Hammarlund, Johanna och Simon tillbaka till Stockholm, och därifrån fortsatte de allihopa sin resa ner till barnens mormor och morfar i Glimåkra där påskhelgen sedan firades. Mer om detta dyker upp inom kort.
31-årspresenten som ska hjälpa Jemima upp ur sängen
(090403)
Precis som Carl-Henrik firade Jemima idag trettioett år, och precis som han firade hon dagen i relativ stillhet (till skillnad från förra året då det ju var hejdundrande kalas). Barnen bidrog med egenhändigt ritade födelsedagsteckningar vid uppvaktningen på morgonen, och bland presenterna fanns en klockradio, något som kan komma väl till pass för det mycket morgonsömniga födelsedagsbarnet.
Några gäster kom inte vid detta tillfälle, men Jemima tillbringade en del av dagen med barnen på de vanliga familjeaktiviteterna och hemma hos goda vänner, och blev väl uppmärksammad där får man hoppas. Väl hemma på eftermiddagen bjöds det i alla fall på ett antal bakverk av olika slag som Carl-Henrik gjort i ordning.
Precis som Carl-Henrik firade Jemima idag trettioett år, och precis som han firade hon dagen i relativ stillhet (till skillnad från förra året då det ju var hejdundrande kalas). Barnen bidrog med egenhändigt ritade födelsedagsteckningar vid uppvaktningen på morgonen, och bland presenterna fanns en klockradio, något som kan komma väl till pass för det mycket morgonsömniga födelsedagsbarnet.
Några gäster kom inte vid detta tillfälle, men Jemima tillbringade en del av dagen med barnen på de vanliga familjeaktiviteterna och hemma hos goda vänner, och blev väl uppmärksammad där får man hoppas. Väl hemma på eftermiddagen bjöds det i alla fall på ett antal bakverk av olika slag som Carl-Henrik gjort i ordning.
tisdag 14 april 2009
Carl-Henrik undvek den förutspådda hjärtattacken
(090330)
Idag den 30 mars fyllde Carl-Henrik 31 år, och det mest glädjande med det var enligt honom själv att han nu passerat de trettio utan att få hjärtinfarkt.
"Jag stressade ofta väldigt mycket när jag var tonåring, och för den delen nu också", förklarar han, "och på den tiden brukade mamma varna mig för att jag skulle få hjärtinfarkt när jag blev trettio om jag höll på så. Nu när jag faktiskt är trettioett så ser vi att mammas profetia inte stämde."
Lycklig över att på detta sätt ha klarat livhanken firade Carl-Henrik sin födelsedag med tårta, ostbågar och Milky Way, den nya melodifestivalskivan i present och ett litet besök av familjen Josefsson. Han säger sig ha varit fullt nöjd med bemärkelsedagen.
Idag den 30 mars fyllde Carl-Henrik 31 år, och det mest glädjande med det var enligt honom själv att han nu passerat de trettio utan att få hjärtinfarkt.
"Jag stressade ofta väldigt mycket när jag var tonåring, och för den delen nu också", förklarar han, "och på den tiden brukade mamma varna mig för att jag skulle få hjärtinfarkt när jag blev trettio om jag höll på så. Nu när jag faktiskt är trettioett så ser vi att mammas profetia inte stämde."
Lycklig över att på detta sätt ha klarat livhanken firade Carl-Henrik sin födelsedag med tårta, ostbågar och Milky Way, den nya melodifestivalskivan i present och ett litet besök av familjen Josefsson. Han säger sig ha varit fullt nöjd med bemärkelsedagen.
Dyrbart halsband spolades ner
(090330)
Ärkeligisten Adam slog för några dagar sedan till igen och utförde ett av sina värsta busstreck: han stoppade nämligen ner ett halsband som Isak nyligen tillverkat i toaletten - och spolade.
Händelsen var mycket tragisk, då halsbandet var dyrbart; kanske inte i reellt penningvärde, men åtminstone enligt Lydias sätt att se. Hon reagerade mycket upprört och fascinerat på händelsen och på det faktum att halsbandet nu befann sig nere i slamtanken, och när slambilen idag kom och tömde denna tank stod hon länge i fönstret och tittade på när halsbandet blev uppsuget genom slangen in i fordonets stora behållare. "Traumatiskt till tusen", säger Jemima och Carl-Henrik, "men kanske kan det uppmuntra Lydias intresse för teknik i viss mån."
Ärkeligisten Adam slog för några dagar sedan till igen och utförde ett av sina värsta busstreck: han stoppade nämligen ner ett halsband som Isak nyligen tillverkat i toaletten - och spolade.
Händelsen var mycket tragisk, då halsbandet var dyrbart; kanske inte i reellt penningvärde, men åtminstone enligt Lydias sätt att se. Hon reagerade mycket upprört och fascinerat på händelsen och på det faktum att halsbandet nu befann sig nere i slamtanken, och när slambilen idag kom och tömde denna tank stod hon länge i fönstret och tittade på när halsbandet blev uppsuget genom slangen in i fordonets stora behållare. "Traumatiskt till tusen", säger Jemima och Carl-Henrik, "men kanske kan det uppmuntra Lydias intresse för teknik i viss mån."
Diverse ärenden i Göteborg
(090326)
Hela familjen gjorde idag en mindre utflykt till Göteborg, där Jemima var på ett nytt läkarbesök på Sahlgrenska inför sin strumaoperation (som förhoppningsvis blir av i maj eller juni någon gång). Resten av familjen var under tiden och promenerade i ett kyligt Slottsskogen, där de tittade på sälarna och Lydia var nära att tappa bort sitt favoritgosedjur Hunden Med Den Bruna Nosen (ja, den heter så) men lyckades hitta den till slut efter en stunds letande.
Carl-Henrik passade också på att utnyttja göteborgsbesöket till att titta in hos sin optiker och skaffa nya glasögon, istället för dem som Adam vred sönder häromsistens. De nya är en aning mer fyrkantiga och får Carl-Henrik själv att mest associera till sin gamle magister på mellanstadiet, "men tydligen är det modernt numera", medger han också.
Hela familjen gjorde idag en mindre utflykt till Göteborg, där Jemima var på ett nytt läkarbesök på Sahlgrenska inför sin strumaoperation (som förhoppningsvis blir av i maj eller juni någon gång). Resten av familjen var under tiden och promenerade i ett kyligt Slottsskogen, där de tittade på sälarna och Lydia var nära att tappa bort sitt favoritgosedjur Hunden Med Den Bruna Nosen (ja, den heter så) men lyckades hitta den till slut efter en stunds letande.
Carl-Henrik passade också på att utnyttja göteborgsbesöket till att titta in hos sin optiker och skaffa nya glasögon, istället för dem som Adam vred sönder häromsistens. De nya är en aning mer fyrkantiga och får Carl-Henrik själv att mest associera till sin gamle magister på mellanstadiet, "men tydligen är det modernt numera", medger han också.
Grattis och välkommen till Knut
(090321)
Vi säger ett officiellt stort grattis till våra vänner och grannar familjen Josefsson, som denna dag fick tillökning med sitt andra barn, Alidas lillebror Knut!
Vi säger ett officiellt stort grattis till våra vänner och grannar familjen Josefsson, som denna dag fick tillökning med sitt andra barn, Alidas lillebror Knut!
Förarglig datorkrasch
(090320)
En av familjen Hammarlunds datorer kraschade idag under dramatiska former. Det rör sig om den så kallade "vita datorn", den som har stått bredvid Carl-Henriks jobbdator i arbetsrummet och mest har fungerat som hans privata.
Enligt uppgift har dock Carl-Henrik tagit förlusten någorlunda sansat. "Det kunde ju ha varit värre, exempelvis hade hela huset kunnat brinna upp eller möjligen ner", säger han, och syftar då på att datorn började ryka och osa i samband med att den slutade fungera.
Datorn är nu totalt oanvändbar, men det är inte helt omöjligt att innehållet på hårddisken kan gå att återställa när Jemima och Carl-Henrik väl kommer sig för med att ta närmare itu med den saken. Tills dess får Carl-Henrik banta ner sitt eviga datorsittande något.
En av familjen Hammarlunds datorer kraschade idag under dramatiska former. Det rör sig om den så kallade "vita datorn", den som har stått bredvid Carl-Henriks jobbdator i arbetsrummet och mest har fungerat som hans privata.
Enligt uppgift har dock Carl-Henrik tagit förlusten någorlunda sansat. "Det kunde ju ha varit värre, exempelvis hade hela huset kunnat brinna upp eller möjligen ner", säger han, och syftar då på att datorn började ryka och osa i samband med att den slutade fungera.
Datorn är nu totalt oanvändbar, men det är inte helt omöjligt att innehållet på hårddisken kan gå att återställa när Jemima och Carl-Henrik väl kommer sig för med att ta närmare itu med den saken. Tills dess får Carl-Henrik banta ner sitt eviga datorsittande något.
Lite OAS mitt i terminen
(090319)
Denna vecka blev det lite avbrott i den vårvintriga lunken på Askerön, på det sättet att fyra av fem familjemedlemmar åkte till Åh stiftsgård och var med på de OAS-dagar som hölls där. Den ende som inte var med var Carl-Henrik, som var tvungen att stanna hemma och jobba, men han ersattes av barnens mormor och morfar som befann sig bland gästerna på Åh. Två dagar åkte Jemima, Isak, Lydia och Adam dit.
Enligt uppgift engagerade sig Isak och Lydia riktigt allvarsamt i gudstjänsterna på Åh och kunde bland annat ses vaja med lovsångsflaggorna riktigt engagerat. De var alltså inte inne i barnrummet med leksakerna precis hela tiden, vilket man annars hade kunnat tro. "Förmodligen har de väl lite karismatiker i sig", tror Jemima.
När OAS väl var avslutat på Åh på torsdagen den 19:e följde mormor och morfar med hem till Askerön för ett par dagars vistelse där.
Denna vecka blev det lite avbrott i den vårvintriga lunken på Askerön, på det sättet att fyra av fem familjemedlemmar åkte till Åh stiftsgård och var med på de OAS-dagar som hölls där. Den ende som inte var med var Carl-Henrik, som var tvungen att stanna hemma och jobba, men han ersattes av barnens mormor och morfar som befann sig bland gästerna på Åh. Två dagar åkte Jemima, Isak, Lydia och Adam dit.
Enligt uppgift engagerade sig Isak och Lydia riktigt allvarsamt i gudstjänsterna på Åh och kunde bland annat ses vaja med lovsångsflaggorna riktigt engagerat. De var alltså inte inne i barnrummet med leksakerna precis hela tiden, vilket man annars hade kunnat tro. "Förmodligen har de väl lite karismatiker i sig", tror Jemima.
När OAS väl var avslutat på Åh på torsdagen den 19:e följde mormor och morfar med hem till Askerön för ett par dagars vistelse där.
måndag 16 mars 2009
Fyraårskalas i Huskvarna
(090308)
Sedan den långa julresan för två och en halv månad sedan har inte familjen Hammarlund varit iväg någonstans alls utan har mest varit hemma och tagit det lite lugnare, men helgen den 7-8 mars var man ute på vägarna igen. Det var dock en tur i liten skala den här gången, till kusinerna i Huskvarna, och övernattning blev det bara en natt.
Orsaken till utflykten var att kusin Amir fyllde fyra år, och det firades på lördagen i släktens sköte när Hammarlunds väl hade kommit fram till Huskvarna (de startade på morgonen). Förutom den tårta som serverades på kalaset fick Isak, Lydia och Adam tillfälle att leka med kusinerna Amir, Elias och Maria och bekanta sig med alla deras böcker, filmer och andra prylar, samt vara ute på en av områdets många lekplatser. På söndagkvällen var man på väg hem igen.
"Eftersom det inte är längre bort än två timmar och en kvart är det ingen jobbig resa alls, det är nästan så man skulle kunna åka bara över dagen dit", säger Jemima och Carl-Henrik.
Sedan den långa julresan för två och en halv månad sedan har inte familjen Hammarlund varit iväg någonstans alls utan har mest varit hemma och tagit det lite lugnare, men helgen den 7-8 mars var man ute på vägarna igen. Det var dock en tur i liten skala den här gången, till kusinerna i Huskvarna, och övernattning blev det bara en natt.
Orsaken till utflykten var att kusin Amir fyllde fyra år, och det firades på lördagen i släktens sköte när Hammarlunds väl hade kommit fram till Huskvarna (de startade på morgonen). Förutom den tårta som serverades på kalaset fick Isak, Lydia och Adam tillfälle att leka med kusinerna Amir, Elias och Maria och bekanta sig med alla deras böcker, filmer och andra prylar, samt vara ute på en av områdets många lekplatser. På söndagkvällen var man på väg hem igen.
"Eftersom det inte är längre bort än två timmar och en kvart är det ingen jobbig resa alls, det är nästan så man skulle kunna åka bara över dagen dit", säger Jemima och Carl-Henrik.
tisdag 24 februari 2009
Nöjen i snön
(090222)
Under den gångna helgen har det för ovanlighetens skull funnits gott om snö på Lilla Askerön, och Isak, Lydia och Adam har förstås tagit tillfället i akt att vara ute och roa sig i den. Mormor och morfar har varit på besök och deltagit i åkandet med snowracer och pulka i backarna, liksom pappa, som faktiskt nästan hade sett fram emot att få en lite vintrig helg att umgås med barnen på.
Medan Isak mestadels åkte själv med sin snowracer och Lydia föredrog att sitta i pulkan, tyckte Adam bäst om att åka snowracer med pappa. Ett problem var att han hela tiden ville att Carl-Henrik skulle sitta bakom honom, även på vägen upp, vilket är ganska svårt... men han fann sig nog till slut i att bli dragen tillbaka till toppen.
Förutom alla snabba färder i nedåtgående riktning har det byggts snögubbar och snöfästningar, och Isak blev mycket road av att få lära sig lite våldsstrategi när han hade snöbollskrig med pappa och mormor i det sistnämnda byggnadsverket.
Med början på söndagen började snön så sakteliga att smälta bort igen, men den var trevlig så länge den varade.
Under den gångna helgen har det för ovanlighetens skull funnits gott om snö på Lilla Askerön, och Isak, Lydia och Adam har förstås tagit tillfället i akt att vara ute och roa sig i den. Mormor och morfar har varit på besök och deltagit i åkandet med snowracer och pulka i backarna, liksom pappa, som faktiskt nästan hade sett fram emot att få en lite vintrig helg att umgås med barnen på.
Medan Isak mestadels åkte själv med sin snowracer och Lydia föredrog att sitta i pulkan, tyckte Adam bäst om att åka snowracer med pappa. Ett problem var att han hela tiden ville att Carl-Henrik skulle sitta bakom honom, även på vägen upp, vilket är ganska svårt... men han fann sig nog till slut i att bli dragen tillbaka till toppen.
Förutom alla snabba färder i nedåtgående riktning har det byggts snögubbar och snöfästningar, och Isak blev mycket road av att få lära sig lite våldsstrategi när han hade snöbollskrig med pappa och mormor i det sistnämnda byggnadsverket.
Med början på söndagen började snön så sakteliga att smälta bort igen, men den var trevlig så länge den varade.
Skriftliga och muntliga framsteg för Lydia och Adam
(090218)
Det verkar nu som att Lydia har "knäckt koden" och börjat få koll på hur man sätter ihop bokstäver till ord! Detta kunde konstateras idag under ett besök på Liten & Stor i Myggenäs, där Lydia som vanligt satt med papper och penna, och plötsligt började ljuda och skriva små korta ord utan hjälp. Hon har sedan fortsatt att göra detta hemma, och verkar alltså vara på gång att lära sig läs- och skrivkonsten - nyss fyllda fyra, så hon är tidigt ute precis som storebror Isak.
"Mycket glädjande", säger mamma Jemima, som var vittne till dotterns framsteg i Myggenäs. "Det hon skriver ser väldigt gulligt ut, som ordet kanin till exempel... det skriver hon KAMIM."
Även Adam har firat språkliga framgångar på sistone, fast då på det muntliga området. Adams tal håller nämligen på att komma igång mer och mer och bli allt mer begripligt och väluttalat. "Kanske innebär det att han kan överbrygga det sista hindret och börja leka med sina syskon lite mer på samma plan från och med nu", uttalar sig pappa Carl-Henrik.
Det verkar nu som att Lydia har "knäckt koden" och börjat få koll på hur man sätter ihop bokstäver till ord! Detta kunde konstateras idag under ett besök på Liten & Stor i Myggenäs, där Lydia som vanligt satt med papper och penna, och plötsligt började ljuda och skriva små korta ord utan hjälp. Hon har sedan fortsatt att göra detta hemma, och verkar alltså vara på gång att lära sig läs- och skrivkonsten - nyss fyllda fyra, så hon är tidigt ute precis som storebror Isak.
"Mycket glädjande", säger mamma Jemima, som var vittne till dotterns framsteg i Myggenäs. "Det hon skriver ser väldigt gulligt ut, som ordet kanin till exempel... det skriver hon KAMIM."
Även Adam har firat språkliga framgångar på sistone, fast då på det muntliga området. Adams tal håller nämligen på att komma igång mer och mer och bli allt mer begripligt och väluttalat. "Kanske innebär det att han kan överbrygga det sista hindret och börja leka med sina syskon lite mer på samma plan från och med nu", uttalar sig pappa Carl-Henrik.
söndag 8 februari 2009
Liten rapport om Adams senaste bus
(090208)
Under den gångna veckan har Adam uträttat följande:
* Tagit sönder hörlurarna till pappas MP3-spelare.
* Vridit sönder pappas glasögon.
* Kastat iväg kaninen Vilmas matskål på golvet så att den gick i kras.
* Ritat med färgkrita på vävtapetväggen under vitrinskåpet.
Tidigare har han även:
* Petat på skärmen till den bärbara datorn så att det nu är en irriterande rosa prick på den som inte försvinner.
* Tagit loss och slarvat bort den yttersta delen till CD-hållaren i stereon.
* Samt genomfört en livsfarlig och samtidigt imponerande manöver: han rotade fram båda delarna till stavmixern ur en låda i köket, skruvade ihop dem, satte kontakten i uttaget och tryckte på knappen så att mixern gick igång. Stort tack till skyddsänglarna som såg till att han inte hade fingrarna på knivbladet samtidigt.
Ja, över huvud taget ska ju skyddsänglarna ha tack för ett gott arbete. Hur många ni nu är som ansvarar för Adam. Minst tre stycken förmodligen.
Under den gångna veckan har Adam uträttat följande:
* Tagit sönder hörlurarna till pappas MP3-spelare.
* Vridit sönder pappas glasögon.
* Kastat iväg kaninen Vilmas matskål på golvet så att den gick i kras.
* Ritat med färgkrita på vävtapetväggen under vitrinskåpet.
Tidigare har han även:
* Petat på skärmen till den bärbara datorn så att det nu är en irriterande rosa prick på den som inte försvinner.
* Tagit loss och slarvat bort den yttersta delen till CD-hållaren i stereon.
* Samt genomfört en livsfarlig och samtidigt imponerande manöver: han rotade fram båda delarna till stavmixern ur en låda i köket, skruvade ihop dem, satte kontakten i uttaget och tryckte på knappen så att mixern gick igång. Stort tack till skyddsänglarna som såg till att han inte hade fingrarna på knivbladet samtidigt.
Ja, över huvud taget ska ju skyddsänglarna ha tack för ett gott arbete. Hur många ni nu är som ansvarar för Adam. Minst tre stycken förmodligen.
Melodifestivalpremiär i familjens sköte
(090207)
Den 7 februari var det efterlängtad premiär för 2009 års melodifestival. Jemima, Carl-Henrik och Isak har som bekant redan tidigare varit trogna gäster vid TV-apparaten när detta har sänts, och i år fick även Lydia och Adam vara med och titta - Lydia hade uttryckt önskemål om det, och Adam hängde på. Det ska börjas i tid!
En viss kalabalik kunde dock noteras under programmets gång, eftersom de skålar med snacks som stod på bordet gav upphov till liv och rörelse bland barnen. Lydia och Adam blev också märkbart trötta efter en stund, och fick gå och lägga sig i pausen. "De är nog fortfarande lite för små, de klarar sig lika bra utan att titta nästa vecka", säger Jemima och Carl-Henrik.
Isak däremot stannade uppe och tittade färdigt på hela showen. Hans favoriter bland bidragen från Göteborg verkade vara Alcazar och Marie Serneholt, plus att han tyckte att Emilia var söt... Dessutom verkade det som att han gillade Caroline af Ugglas, även om han höll för öronen när hon först började sjunga. "Snälla snälla" var ändå tydligen en titel och en låt som föll honom i smaken.
Vi får se vad som händer hos den melodifestivaltokiga Hammarlundsfamiljen när festivaltåget drar vidare.
Den 7 februari var det efterlängtad premiär för 2009 års melodifestival. Jemima, Carl-Henrik och Isak har som bekant redan tidigare varit trogna gäster vid TV-apparaten när detta har sänts, och i år fick även Lydia och Adam vara med och titta - Lydia hade uttryckt önskemål om det, och Adam hängde på. Det ska börjas i tid!
En viss kalabalik kunde dock noteras under programmets gång, eftersom de skålar med snacks som stod på bordet gav upphov till liv och rörelse bland barnen. Lydia och Adam blev också märkbart trötta efter en stund, och fick gå och lägga sig i pausen. "De är nog fortfarande lite för små, de klarar sig lika bra utan att titta nästa vecka", säger Jemima och Carl-Henrik.
Isak däremot stannade uppe och tittade färdigt på hela showen. Hans favoriter bland bidragen från Göteborg verkade vara Alcazar och Marie Serneholt, plus att han tyckte att Emilia var söt... Dessutom verkade det som att han gillade Caroline af Ugglas, även om han höll för öronen när hon först började sjunga. "Snälla snälla" var ändå tydligen en titel och en låt som föll honom i smaken.
Vi får se vad som händer hos den melodifestivaltokiga Hammarlundsfamiljen när festivaltåget drar vidare.
Lite mer födelsedagsfirande för Lydia
(090131)
I föregående nyhetsinslag berättade vi om Lydias fyraårsdag den 28 januari. Lördagen därpå, den 31:a, fortsatte firandet av Lydia med ytterligare ett kalas. Då var det ett urval andra gäster som kom: fadderfamiljen Anna, Christian och Alida; morbror David, moster Josefine och kusin Jessika; samt farbror Kristoffer, faster Sara och farbror Mikael. De tre sistnämnda sov också över på Askerön.
Även nu serverades det hemmagjord prinsesstårta som huvudrätt (förrätten var hamburgare och pommes frites...) fast den här gången förekom ingen hundavföring på tårtan. Lydia fick också fler presenter, till stor del av det mer pyssliga slaget, som klistermärken och målarfärg. Detta är något som passar den konstnärligt intresserade Lydia.
I detta sammanhang kan vi för övrigt nämna att både Lydia och bröderna Isak och Adam var på barnavårdcentralen dagen innan och genomförde sina respektive ålderskontroller, och omdömet om Lydias ritförmåga var att den redan var fullt jämförbar med 5½-årskontrollen. (Isak för sin del gjorde just 5½-årskontrollen och fick stort beröm för sin läskunnighet.)
När Lydia senare spelade ett spel som fanns bland hennes födelsedagspresenter, ett spel där man ska balansera vattendroppar i olika antal på en blomma, imponerade hon också genom att kunna addera och subtrahera siffrorna på korten ovanligt bra. Så det är en dam med mångsidiga talanger som nu kan se tillbaka på sitt fyraårsfirande.
"Men vi får inte glömma en av hennes allra största begåvningar", påminner pappa Carl-Henrik, "nämligen hennes överväldigande röstvolym när hon skriker!"
I föregående nyhetsinslag berättade vi om Lydias fyraårsdag den 28 januari. Lördagen därpå, den 31:a, fortsatte firandet av Lydia med ytterligare ett kalas. Då var det ett urval andra gäster som kom: fadderfamiljen Anna, Christian och Alida; morbror David, moster Josefine och kusin Jessika; samt farbror Kristoffer, faster Sara och farbror Mikael. De tre sistnämnda sov också över på Askerön.
Även nu serverades det hemmagjord prinsesstårta som huvudrätt (förrätten var hamburgare och pommes frites...) fast den här gången förekom ingen hundavföring på tårtan. Lydia fick också fler presenter, till stor del av det mer pyssliga slaget, som klistermärken och målarfärg. Detta är något som passar den konstnärligt intresserade Lydia.
I detta sammanhang kan vi för övrigt nämna att både Lydia och bröderna Isak och Adam var på barnavårdcentralen dagen innan och genomförde sina respektive ålderskontroller, och omdömet om Lydias ritförmåga var att den redan var fullt jämförbar med 5½-årskontrollen. (Isak för sin del gjorde just 5½-årskontrollen och fick stort beröm för sin läskunnighet.)
När Lydia senare spelade ett spel som fanns bland hennes födelsedagspresenter, ett spel där man ska balansera vattendroppar i olika antal på en blomma, imponerade hon också genom att kunna addera och subtrahera siffrorna på korten ovanligt bra. Så det är en dam med mångsidiga talanger som nu kan se tillbaka på sitt fyraårsfirande.
"Men vi får inte glömma en av hennes allra största begåvningar", påminner pappa Carl-Henrik, "nämligen hennes överväldigande röstvolym när hon skriker!"
torsdag 29 januari 2009
Strösselbajs på Lydias fyraårsdag
(090128)
Lydia har fyllt fyra år! Denna aktningsvärda födelsedag firade hon hemma på Askerön med familjen och kompisarna Isabell, Sara och Elin (och mamma Cissi) som kom och hälsade på och intog födelsedagslunch och tårta. Mormor Angelica, som varit på besök under några dagar, var också med. Fler gäster är att vänta till helgen, då det blir ett något större och mer släktbetonat kalas.
Trots att Lydia i vanliga fall brukar sova länge på morgonen var hon just denna dag på benen ganska tidigt, så det blev ingen uppvaktning med frukost på sängen och hon fick paket direkt i lekrummet istället. Bland presenterna hon fick under dagen fanns två set med pärlor att göra halsband av, så det blir förmodligen hel del pillande med små, små, omkringrullande pärlor framöver.
Tårtan som åts var som vanligt gjord av Jemima och dekorerad med konstfulla marsipanfigurer, varav en föreställde morföräldrarnas hund Casper - med en pytteliten hög chokladströssel-hundbajs bredvid, vilket födelsedagsbarnet tyckte var enormt roligt! Middagen denna dag fick Lydia förstås också bestämma: det blev favoriträtten spaghetti och köttfärssås.
Apropå ingenting kan vi meddela att Lydia denna månad har börjat gå på kyrkans barntimmar ihop med storebror Isak varje fredag, nu utan att bli rädd och börja ropa efter mamma, vilket hon gjorde vid de första försöken i höstas. Är man så stor som fyra år klarar man väl av att bli lämnad ett tag!
Lydia har fyllt fyra år! Denna aktningsvärda födelsedag firade hon hemma på Askerön med familjen och kompisarna Isabell, Sara och Elin (och mamma Cissi) som kom och hälsade på och intog födelsedagslunch och tårta. Mormor Angelica, som varit på besök under några dagar, var också med. Fler gäster är att vänta till helgen, då det blir ett något större och mer släktbetonat kalas.
Trots att Lydia i vanliga fall brukar sova länge på morgonen var hon just denna dag på benen ganska tidigt, så det blev ingen uppvaktning med frukost på sängen och hon fick paket direkt i lekrummet istället. Bland presenterna hon fick under dagen fanns två set med pärlor att göra halsband av, så det blir förmodligen hel del pillande med små, små, omkringrullande pärlor framöver.
Tårtan som åts var som vanligt gjord av Jemima och dekorerad med konstfulla marsipanfigurer, varav en föreställde morföräldrarnas hund Casper - med en pytteliten hög chokladströssel-hundbajs bredvid, vilket födelsedagsbarnet tyckte var enormt roligt! Middagen denna dag fick Lydia förstås också bestämma: det blev favoriträtten spaghetti och köttfärssås.
Apropå ingenting kan vi meddela att Lydia denna månad har börjat gå på kyrkans barntimmar ihop med storebror Isak varje fredag, nu utan att bli rädd och börja ropa efter mamma, vilket hon gjorde vid de första försöken i höstas. Är man så stor som fyra år klarar man väl av att bli lämnad ett tag!
Nygammal bil och nya kläder
(090127)
De senaste dagarna har två stora utgiftsposter sett till att det mesta av familjen Hammarlunds månatliga inkomst uppslukats i ett nafs. I båda fallen fyllde dock betalningarna ett gott ändamål.
Dels rörde det sig om familjens bil, som den 1 februari skulle ha råkat ut för körförbud eftersom den ännu inte besiktigats. Innan besiktningen kunde ordnas var det nödvändigt att lämna in bilen på reparation för att rätta till ett par skavanker som inte hunnits med i samband med servicen i höstas. Reparationen i fråga ägde rum nu på måndagen den 26:e och besiktningen dagen efter - i senaste laget, men allt gick i lås.
"Dyrt blev det förstås", säger Jemima, "men det blev ändå inte så dyrt som vi hade fruktat, så vi är rätt nöjda ändå. Och det var skönt att få bilen godkänd på bilprovningen efteråt."
Utgift nummer 2 gällde något betydligt trevligare än bilkostnader, närmare bestämt me&i-kollektionen för den nya säsongen, som kom med posten den 27:e och packades upp i familjen Hammarlunds hem av en förväntansfull Jemima. I det fallet får man väl anta att pengarna kommer tillbaka när hon börjar sälja kläderna inom kort.
"Kollektionen är som vanligt väldigt snygg", kommenterar hon, märkbart sugen på att få komma ut på homepartyn igen efter juluppehållet.
Den här gången behöver emellertid inte Isak, Lydia och Adam modellera iförda de nya me&i-kläderna och plåtas av Jemima till någon egen hemmagjord katalog. "Jag klarar mig med att visa upp me&i:s egna bilder den här säsongen", meddelar hon.
De senaste dagarna har två stora utgiftsposter sett till att det mesta av familjen Hammarlunds månatliga inkomst uppslukats i ett nafs. I båda fallen fyllde dock betalningarna ett gott ändamål.
Dels rörde det sig om familjens bil, som den 1 februari skulle ha råkat ut för körförbud eftersom den ännu inte besiktigats. Innan besiktningen kunde ordnas var det nödvändigt att lämna in bilen på reparation för att rätta till ett par skavanker som inte hunnits med i samband med servicen i höstas. Reparationen i fråga ägde rum nu på måndagen den 26:e och besiktningen dagen efter - i senaste laget, men allt gick i lås.
"Dyrt blev det förstås", säger Jemima, "men det blev ändå inte så dyrt som vi hade fruktat, så vi är rätt nöjda ändå. Och det var skönt att få bilen godkänd på bilprovningen efteråt."
Utgift nummer 2 gällde något betydligt trevligare än bilkostnader, närmare bestämt me&i-kollektionen för den nya säsongen, som kom med posten den 27:e och packades upp i familjen Hammarlunds hem av en förväntansfull Jemima. I det fallet får man väl anta att pengarna kommer tillbaka när hon börjar sälja kläderna inom kort.
"Kollektionen är som vanligt väldigt snygg", kommenterar hon, märkbart sugen på att få komma ut på homepartyn igen efter juluppehållet.
Den här gången behöver emellertid inte Isak, Lydia och Adam modellera iförda de nya me&i-kläderna och plåtas av Jemima till någon egen hemmagjord katalog. "Jag klarar mig med att visa upp me&i:s egna bilder den här säsongen", meddelar hon.
söndag 18 januari 2009
Isak nytt rum - Lydia och Adam nya sängar - Carl-Henrik nytt arbetsrum - Jemima trött rygg
Den senaste veckan har Hammarlundarna äntligen tagit sig i kragen och ordnat upp lite i sitt orediga hus. Den stora Ommöblering som så länge planerats och talats om, har nu ägt rum!
Man kan kortfattat beskriva det som så:
Isak har flyttat in i Carl-Henriks gamla arbetsrum, och den sängplats som Isak brukade ha är nu Lydias, medan Adams nya är Lydias gamla. Carl-Henrik sitter i stället i gamla TV-rummet, senare skräpkammaren, numera alltså kombinerat arbetsrum och förråd. Mycket enkelt och lättfattligt.
Dock, för den händelse att någon inte förstod, tar vi det i bilder också:
Vi har alltså ett nytt arbetsrum.
Det fungerar också som förråd, som synes på hyllorna...
Det gamla arbetsrummet är nu Isaks rum.
Här kan han bygga lego i fred och stänga/låsa om sig.
Han kan också läsa böcker, som anstår en bibliotekaries sonson! Under sängen har han en mysig läshörna som även kan fungera som gästsäng vid behov.
Eftersom Isak fick nästan alla böckerna in till sig,
blev det gott om plats i hyllan i barnens lekrum.
Adams spjälsäng är bortplockad, numera sover han nederst i våningsängen och Lydia överst. Där spjälsängen stod finns därför plats för leksaksköket.
Slutligen - en ny fin rithörna har skapats där förut leksaksköket stod. Här kan man också till exempel sitta med en laptop och skriva, eller kanske skriva brev.
Eller något annat pyssligt.
Man kan kortfattat beskriva det som så:
Isak har flyttat in i Carl-Henriks gamla arbetsrum, och den sängplats som Isak brukade ha är nu Lydias, medan Adams nya är Lydias gamla. Carl-Henrik sitter i stället i gamla TV-rummet, senare skräpkammaren, numera alltså kombinerat arbetsrum och förråd. Mycket enkelt och lättfattligt.
Dock, för den händelse att någon inte förstod, tar vi det i bilder också:
Vi har alltså ett nytt arbetsrum.Det fungerar också som förråd, som synes på hyllorna...
Det gamla arbetsrummet är nu Isaks rum.Här kan han bygga lego i fred och stänga/låsa om sig.
Han kan också läsa böcker, som anstår en bibliotekaries sonson! Under sängen har han en mysig läshörna som även kan fungera som gästsäng vid behov. 
Eftersom Isak fick nästan alla böckerna in till sig, blev det gott om plats i hyllan i barnens lekrum.
Adams spjälsäng är bortplockad, numera sover han nederst i våningsängen och Lydia överst. Där spjälsängen stod finns därför plats för leksaksköket.
Slutligen - en ny fin rithörna har skapats där förut leksaksköket stod. Här kan man också till exempel sitta med en laptop och skriva, eller kanske skriva brev. Eller något annat pyssligt.
fredag 9 januari 2009
Adam blir en allt större säkerhetsrisk!
(090109)
De senaste två dagarna har familjen Hammarlunds hus på Lilla Askerön två gånger varit utsatt för risk att brinna upp (eller ner, vilket nu ett hus gör). Orsaken till de båda incidenterna är familjens yngsta medlem Adam, som har övergått från att riva ut böcker ur bokhyllor till betydligt farligare eskapader.
Adam har ju fortfarande den läggningen att han gärna klättrar upp överallt och undersöker allting. På morgonen den 8 januari passade han på att ta sig upp på frukostbordet och börja fingra på ljusen som pappa Carl-Henrik precis tänt i ljusstakarna. Carl-Henrik hade vänt ryggen till i endast några ögonblick för att göra i ordning tekannan, men på den tiden hann Adam plocka fram en blompinne av plast ur krukan på fönsterbrädan och sticka in den i en av ljuslågorna.
"Han trodde väl att det var en tändsticka och ville göra likadant som jag", säger Carl-Henrik, som fick rusa fram i panik och släcka den våldsamt uppflammande plastpinnen som Adam höll i handen.
Nu idag fortsatte Adam med farliga experiment med höga temperaturer. I ett obevakat ögonblick drog han in pianopallen i köket och klättrade upp till spishällen, böjde sig över spisskyddet (som ju annars är till för att förebygga just Adams framfart), satte på ett par plattor på högsta värmen och placerade ett par knivar samt den lilla ugnstimern på plattorna. Mamma Jemima kom dit ett par minuter senare och såg till sin fasa hur timern låg och smälte på den glödheta plattan och gav ifrån sig en otrevlig doft av bränd plast. Den kniv som Adam också försökte steka klarade sig dock utan skador. "Plasten i IKEA:s knivar är av god kvalitet", konstaterar Jemima.
Till detta kommer att Adam också under de här två dagarna har hunnit med att välta ut en kopp kaffe i Jemimas knä ("jag klarade mig från brännskador tack vare den skyddande plyschen i mina me&i-byxor", säger hon), samt bära iväg katternas vattenskål genom hela huset och tömma ut dess innehåll över soffbordet. Det säger en del om vilket busfrö han är nu för tiden, och han är inte heller mottaglig för förmaningar, mer än högst tillfälligt. "Det var en ljuvlig tid då han nöjde sig med att riva ut böcker", menar Jemima och Carl-Henrik uppgivet.
Avslutningsvis kan vi tillägga att Adam precis har lagt sig till med ett särskilt retsamt skratt, ungefär så som häxan låter i filmen om Snövit, som han har sett flera gånger. Det är troligt att Adams fortsatta livsfarliga busfasoner kommer att ackompanjeras av det skrattet.
De senaste två dagarna har familjen Hammarlunds hus på Lilla Askerön två gånger varit utsatt för risk att brinna upp (eller ner, vilket nu ett hus gör). Orsaken till de båda incidenterna är familjens yngsta medlem Adam, som har övergått från att riva ut böcker ur bokhyllor till betydligt farligare eskapader.
Adam har ju fortfarande den läggningen att han gärna klättrar upp överallt och undersöker allting. På morgonen den 8 januari passade han på att ta sig upp på frukostbordet och börja fingra på ljusen som pappa Carl-Henrik precis tänt i ljusstakarna. Carl-Henrik hade vänt ryggen till i endast några ögonblick för att göra i ordning tekannan, men på den tiden hann Adam plocka fram en blompinne av plast ur krukan på fönsterbrädan och sticka in den i en av ljuslågorna.
"Han trodde väl att det var en tändsticka och ville göra likadant som jag", säger Carl-Henrik, som fick rusa fram i panik och släcka den våldsamt uppflammande plastpinnen som Adam höll i handen.
Nu idag fortsatte Adam med farliga experiment med höga temperaturer. I ett obevakat ögonblick drog han in pianopallen i köket och klättrade upp till spishällen, böjde sig över spisskyddet (som ju annars är till för att förebygga just Adams framfart), satte på ett par plattor på högsta värmen och placerade ett par knivar samt den lilla ugnstimern på plattorna. Mamma Jemima kom dit ett par minuter senare och såg till sin fasa hur timern låg och smälte på den glödheta plattan och gav ifrån sig en otrevlig doft av bränd plast. Den kniv som Adam också försökte steka klarade sig dock utan skador. "Plasten i IKEA:s knivar är av god kvalitet", konstaterar Jemima.
Till detta kommer att Adam också under de här två dagarna har hunnit med att välta ut en kopp kaffe i Jemimas knä ("jag klarade mig från brännskador tack vare den skyddande plyschen i mina me&i-byxor", säger hon), samt bära iväg katternas vattenskål genom hela huset och tömma ut dess innehåll över soffbordet. Det säger en del om vilket busfrö han är nu för tiden, och han är inte heller mottaglig för förmaningar, mer än högst tillfälligt. "Det var en ljuvlig tid då han nöjde sig med att riva ut böcker", menar Jemima och Carl-Henrik uppgivet.
Avslutningsvis kan vi tillägga att Adam precis har lagt sig till med ett särskilt retsamt skratt, ungefär så som häxan låter i filmen om Snövit, som han har sett flera gånger. Det är troligt att Adams fortsatta livsfarliga busfasoner kommer att ackompanjeras av det skrattet.
lördag 3 januari 2009
Julturné anhalt 3 - Stockholm
(081230-090102)
Det meddelas att familjen Hammarlunds beryktade julturné nu är avslutad, efter att den tokiga kvintetten från Bohuslän åkt omkring i Sverige i tio dagar och spridit ut sina magsjukor och förkylningar bland diverse släktingar, haft sönder deras prylar, upptagit större delen av deras hem med sitt pick och pack, väckt dem på morgnarna medelst skrik från morgonpigga barn, samt snyltat i deras skafferier och kylskåp. Kort sagt har Hammarlunds uppträtt allmänt odrägligt... men nu är det i alla fall över.
Långresan avrundades med att Hammarlunds dagen före nyårsafton åkte i sin bil från Huskvarna upp till Stockholm. Färden gick utan längre uppehåll, familjen intog t.o.m. sin lunch i bilen (McDonalds drive-in). Med ena handen på ratten och den andra på en cheeseburgare som lagts strategiskt vid växelspaken, kommenterade Carl-Henrik att "det är faktiskt riktigt stimulerande att vara ute på strapatser och äventyr... mycket roligare än att bara sitta hemma och äta husmanskost". Han ändrade sig snabbt när Adam hällde ut en omgång McDonalds-mjölk i baksätet, men Jemima menar fortfarande att det är fullt genomförbart och funkar bra att äta i farten.
Trots den effektivt använda tiden fick en planerad träff med farbror Mikael i Stockholms city ställas in p.g.a. försenad avfärd som gjorde att tidsschemat sprack. Istället tog man sig direkt upp till den norra förorten Husby (Kista), där moster Johanna och morbror Simon tog emot och anslöt sig till listan över släktingar som upplåtit sina hem som natthärbärgen för Askeröborna.
Dagarna hos Johanna och Simon blev sedan ganska lugna jämfört med det föregående hektiska kuskandet. Familjen Hammarlund höll sig mest hemma i mosters och morbrors lägenhet, och lämnade den enbart för att låta barnen komma ut och leka på diverse närliggande lekplatser då och då. Det främsta nöjet inomhus var att spela Singstar, något som de fyra vuxna gjorde med glädje medan barnen gärna var publik. "Min falsettsång på A-Ha:s 'Take On Me' kommer nog att gå till historien", säger Carl-Henrik blygsamt.
Och så var det förstås nyårsfirande och högtidligt välkomnande av det nya året 2009: en tillställning som ägde rum under ganska stillsamma former, med Simons föräldrar som de enda övriga gästerna. De närvarande tyckte dock att det blev lite obehagligt strax efter tolvslaget, då ett gäng med uppenbarligen galna nyårsfirare smällde av sina fyrverkerier helt utan vett och sans på gatan precis nedanför Johannas och Simons balkong. "Röken låg tät i kvarteret och vi var tvungna att gå in och stänga dörren", berättar Jemima, "vi vågade inte riskera att bli träffade av någon felriktad pjäs."
Den 2 januari var det så äntligen dags för den vid det här laget ganska uttröttade familjen Hammarlund att vända hemåt. Man körde hem till Askerön på vinterskitiga motorvägar, som gjorde att familjen satte nytt personligt rekord i smutsig bil även utvändigt (invändigt var rekordet nog klart redan tidigare under den här resan). Vi kan dock meddela att Volvon nu efter hemkomsten har genomgått en grundlig tvätt på macken i Varekil.
"Det är verkligen skönt att vara hemma igen", säger Jemima och Carl-Henrik. "Roligt har det varit att åka omkring, det tycker vi alla i familjen, men man känner sig ändå lättad när allt återgår till det normala. Nu siktar vi på att det lite lugnt ett tag, såvida inte den kommande vintermagsjukesäsongen infaller alltför tidigt förstås."
Avslutningsvis lite statistiska uppgifter:
Under julturnén färdades familjen Hammarlund ganska exakt 1400 km i bil och förbrukade följaktligen ungefär 140 l bensin; de träffade 21 släktingar + ett antal vänner och bekanta; de hälsade på i 6 hushåll och övernattade i 3 av dessa; de var i kyrkan vid 3 tillfällen; de intog mat från restaurang också vid 3 tillfällen; de packade in och ut i bilen vardera 4 gånger; de betalade ca 70 kr för parkering; och de mottog ca 50 julklappar och delade själva ut ungefär lika många (inkluderat de som de gav till varandra).
Det meddelas att familjen Hammarlunds beryktade julturné nu är avslutad, efter att den tokiga kvintetten från Bohuslän åkt omkring i Sverige i tio dagar och spridit ut sina magsjukor och förkylningar bland diverse släktingar, haft sönder deras prylar, upptagit större delen av deras hem med sitt pick och pack, väckt dem på morgnarna medelst skrik från morgonpigga barn, samt snyltat i deras skafferier och kylskåp. Kort sagt har Hammarlunds uppträtt allmänt odrägligt... men nu är det i alla fall över.
Långresan avrundades med att Hammarlunds dagen före nyårsafton åkte i sin bil från Huskvarna upp till Stockholm. Färden gick utan längre uppehåll, familjen intog t.o.m. sin lunch i bilen (McDonalds drive-in). Med ena handen på ratten och den andra på en cheeseburgare som lagts strategiskt vid växelspaken, kommenterade Carl-Henrik att "det är faktiskt riktigt stimulerande att vara ute på strapatser och äventyr... mycket roligare än att bara sitta hemma och äta husmanskost". Han ändrade sig snabbt när Adam hällde ut en omgång McDonalds-mjölk i baksätet, men Jemima menar fortfarande att det är fullt genomförbart och funkar bra att äta i farten.
Trots den effektivt använda tiden fick en planerad träff med farbror Mikael i Stockholms city ställas in p.g.a. försenad avfärd som gjorde att tidsschemat sprack. Istället tog man sig direkt upp till den norra förorten Husby (Kista), där moster Johanna och morbror Simon tog emot och anslöt sig till listan över släktingar som upplåtit sina hem som natthärbärgen för Askeröborna.
Dagarna hos Johanna och Simon blev sedan ganska lugna jämfört med det föregående hektiska kuskandet. Familjen Hammarlund höll sig mest hemma i mosters och morbrors lägenhet, och lämnade den enbart för att låta barnen komma ut och leka på diverse närliggande lekplatser då och då. Det främsta nöjet inomhus var att spela Singstar, något som de fyra vuxna gjorde med glädje medan barnen gärna var publik. "Min falsettsång på A-Ha:s 'Take On Me' kommer nog att gå till historien", säger Carl-Henrik blygsamt.
Och så var det förstås nyårsfirande och högtidligt välkomnande av det nya året 2009: en tillställning som ägde rum under ganska stillsamma former, med Simons föräldrar som de enda övriga gästerna. De närvarande tyckte dock att det blev lite obehagligt strax efter tolvslaget, då ett gäng med uppenbarligen galna nyårsfirare smällde av sina fyrverkerier helt utan vett och sans på gatan precis nedanför Johannas och Simons balkong. "Röken låg tät i kvarteret och vi var tvungna att gå in och stänga dörren", berättar Jemima, "vi vågade inte riskera att bli träffade av någon felriktad pjäs."
Den 2 januari var det så äntligen dags för den vid det här laget ganska uttröttade familjen Hammarlund att vända hemåt. Man körde hem till Askerön på vinterskitiga motorvägar, som gjorde att familjen satte nytt personligt rekord i smutsig bil även utvändigt (invändigt var rekordet nog klart redan tidigare under den här resan). Vi kan dock meddela att Volvon nu efter hemkomsten har genomgått en grundlig tvätt på macken i Varekil.
"Det är verkligen skönt att vara hemma igen", säger Jemima och Carl-Henrik. "Roligt har det varit att åka omkring, det tycker vi alla i familjen, men man känner sig ändå lättad när allt återgår till det normala. Nu siktar vi på att det lite lugnt ett tag, såvida inte den kommande vintermagsjukesäsongen infaller alltför tidigt förstås."
Avslutningsvis lite statistiska uppgifter:
Under julturnén färdades familjen Hammarlund ganska exakt 1400 km i bil och förbrukade följaktligen ungefär 140 l bensin; de träffade 21 släktingar + ett antal vänner och bekanta; de hälsade på i 6 hushåll och övernattade i 3 av dessa; de var i kyrkan vid 3 tillfällen; de intog mat från restaurang också vid 3 tillfällen; de packade in och ut i bilen vardera 4 gånger; de betalade ca 70 kr för parkering; och de mottog ca 50 julklappar och delade själva ut ungefär lika många (inkluderat de som de gav till varandra).
Julturné anhalt 2 - Huskvarna
(081227-081230)
På tredjedag jul fortsatte familjen Hammarlund sin julresa en bit österut, till Småland och Huskvarna, där de tog in hos faster Elisabet, farbror Muneer och kusinerna Amir, Elias och Maria. Med lite mer julklappsutdelning som följd (bl.a. fick Isak en "Dinofälla" i Duplo som han själv hett önskat sig på en önskelista som han förut mailat iväg till faster). Att få plats med packningen (som ju bestod av större delen av Hammarlunds ägodelar) i Huskvarnasläktingarnas lägenhet gick också det bra.
Även om familjen Hammarlund mest vistades hemma hos familjen Khan under de följande dagarna gjorde man ett par avstickare, med Huskvarna som bas. Söndagen den 28:e var familjen iväg och besökte ett gammalt kärt smultronställe för Carl-Henrik, nämligen Hjelmserydsstiftelsen, där våra vänner familjen Thelin hade barndop för sin dotter Ellen. "Väldigt trevligt, både själva dopet och att få träffa lite gamla bekantingar på Hjelmseryd", kommenterar Carl-Henrik. "Våra barn skämde heller inte ut sig nämnvärt... lite gnäll mot slutet i kyrkan bara."
Efter dopet åkte Hammarlunds också på en kortare julvisit hos farfar och bonusfarmor Irene i Landsbro, och återvände till Huskvarna på kvällen.
Den 29:e träffade familjen ytterligare en släktgren, nämligen farbror Kristoffer och faster Sara - dessa båda kom först på besök till Huskvarna på förmiddagen, och sedan blev det ombytta roller då Jemima, Carl-Henrik, Isak, Lydia, Adam, Elisabet, Elias och Maria själva hälsade på Kristoffer och Sara i deras hus i Månsarp (söder om Jönköping). Det var första gången som bohusläningarna vistades i Kristoffers och Saras nya bostad.
Efter detta var den småländska delen av turnén avslutad. Två ytterligare delmål som ursprungligen var aktuella att besöka längs vägen under de här dagarna fick tyvärr strykas från schemat p.g.a. tidsbrist, men turnéplanerarna Jemima och Carl-Henrik var ändå nöjda med upplägget. På förmiddagen den 30:e lämnade familjen Hammarlund Huskvarna och vände kylaren norrut mot den kungliga huvudstaden.
På tredjedag jul fortsatte familjen Hammarlund sin julresa en bit österut, till Småland och Huskvarna, där de tog in hos faster Elisabet, farbror Muneer och kusinerna Amir, Elias och Maria. Med lite mer julklappsutdelning som följd (bl.a. fick Isak en "Dinofälla" i Duplo som han själv hett önskat sig på en önskelista som han förut mailat iväg till faster). Att få plats med packningen (som ju bestod av större delen av Hammarlunds ägodelar) i Huskvarnasläktingarnas lägenhet gick också det bra.
Även om familjen Hammarlund mest vistades hemma hos familjen Khan under de följande dagarna gjorde man ett par avstickare, med Huskvarna som bas. Söndagen den 28:e var familjen iväg och besökte ett gammalt kärt smultronställe för Carl-Henrik, nämligen Hjelmserydsstiftelsen, där våra vänner familjen Thelin hade barndop för sin dotter Ellen. "Väldigt trevligt, både själva dopet och att få träffa lite gamla bekantingar på Hjelmseryd", kommenterar Carl-Henrik. "Våra barn skämde heller inte ut sig nämnvärt... lite gnäll mot slutet i kyrkan bara."
Efter dopet åkte Hammarlunds också på en kortare julvisit hos farfar och bonusfarmor Irene i Landsbro, och återvände till Huskvarna på kvällen.
Den 29:e träffade familjen ytterligare en släktgren, nämligen farbror Kristoffer och faster Sara - dessa båda kom först på besök till Huskvarna på förmiddagen, och sedan blev det ombytta roller då Jemima, Carl-Henrik, Isak, Lydia, Adam, Elisabet, Elias och Maria själva hälsade på Kristoffer och Sara i deras hus i Månsarp (söder om Jönköping). Det var första gången som bohusläningarna vistades i Kristoffers och Saras nya bostad.
Efter detta var den småländska delen av turnén avslutad. Två ytterligare delmål som ursprungligen var aktuella att besöka längs vägen under de här dagarna fick tyvärr strykas från schemat p.g.a. tidsbrist, men turnéplanerarna Jemima och Carl-Henrik var ändå nöjda med upplägget. På förmiddagen den 30:e lämnade familjen Hammarlund Huskvarna och vände kylaren norrut mot den kungliga huvudstaden.
Julturné anhalt 1 - Kungsbacka-Onsala
(081223-081227)
På kvällen den 23 december gav sig familjen Hammarlund iväg från hemmet på Lilla Askerön, för att genomföra sin hittills längsta turné bland olika släktingar på olika ställen över jul och nyår. Eftersom resan planerats att ta sammanlagt tio dagar var Hammarlunds bil följaktligen fullpackad, inte minst med ett överflöd av julklappar och julmat.
"Vi använde hela dan före dan till att packa och dona", säger Jemima och Carl-Henrik. "Det är klart att vi har åkt runt mellan släktingar och vänner flera gånger förut, men aldrig så här länge. Vi känner oss verkligen som en nomadfamilj."
Första anhalten på den långa resan blev Kungsbacka (eller om det nu är Onsala, platsen är egentligen någonstans mittemellan de orterna), där Hammarlunds tog in hos morbror David, moster Josefine och kusin Jessika. Det var i detta hus som man firade både julafton, juldag och annandag, och det kom även fler släktingar dit i form av moster Johanna och morbror Simon samt mormor och morfar.
Julaftonen tillbringade sällskapet med att gå på en krubbgudstjänst i Onsala kyrka (hela familjen Hammarlund var med på den) och på midnattsmässa i samma helgedom (endast de vuxna). Båda dessa gudstjänster kännetecknades av att det var nästan lika trångt som i Hammarlunds bil... Vad gäller den världsliga delen av julfirandet så delades det självklart ut en hel del julklappar, de flesta under den tidiga eftermiddagen på julafton, vid en smått kaotisk julklappsutdelning. "Vi fick sätta till alla krafter för att förhindra att barnen kastade sig över alla paketen på en gång", säger Jemima.
Bland klapparna kan särskilt nämnas den leksaksskruvdragare som Adam fick och som han glatt har gått omkring och surrat med sedan dess, en "spelare" (d.v.s. leksakskeyboard med en oändlig massa läten) som Lydia flitigt har utforskat, samt diverse legosatser som i synnerhet Isak har setts bygga en hel del med.
Tyvärr förmörkades juldagarna i Kungsbacka (Onsala) av någon sorts märklig magsjuka, som drabbade framför allt Jemima och Carl-Henrik och fick dem båda att nästan däcka totalt, tappa aptiten för julbordets läckerheter samt springa på toaletten större delen av helgen. Barnen drabbades i betydligt mindre grad.
Trots dessa beklagliga sjukdomsanfall var det ett trevligt julfirande med släkten på mammas sida, och för att få tillfälle att träffa även den på pappas begav sig familjen Hammarlund den 27:e vidare på sin resa.
På kvällen den 23 december gav sig familjen Hammarlund iväg från hemmet på Lilla Askerön, för att genomföra sin hittills längsta turné bland olika släktingar på olika ställen över jul och nyår. Eftersom resan planerats att ta sammanlagt tio dagar var Hammarlunds bil följaktligen fullpackad, inte minst med ett överflöd av julklappar och julmat.
"Vi använde hela dan före dan till att packa och dona", säger Jemima och Carl-Henrik. "Det är klart att vi har åkt runt mellan släktingar och vänner flera gånger förut, men aldrig så här länge. Vi känner oss verkligen som en nomadfamilj."
Första anhalten på den långa resan blev Kungsbacka (eller om det nu är Onsala, platsen är egentligen någonstans mittemellan de orterna), där Hammarlunds tog in hos morbror David, moster Josefine och kusin Jessika. Det var i detta hus som man firade både julafton, juldag och annandag, och det kom även fler släktingar dit i form av moster Johanna och morbror Simon samt mormor och morfar.
Julaftonen tillbringade sällskapet med att gå på en krubbgudstjänst i Onsala kyrka (hela familjen Hammarlund var med på den) och på midnattsmässa i samma helgedom (endast de vuxna). Båda dessa gudstjänster kännetecknades av att det var nästan lika trångt som i Hammarlunds bil... Vad gäller den världsliga delen av julfirandet så delades det självklart ut en hel del julklappar, de flesta under den tidiga eftermiddagen på julafton, vid en smått kaotisk julklappsutdelning. "Vi fick sätta till alla krafter för att förhindra att barnen kastade sig över alla paketen på en gång", säger Jemima.
Bland klapparna kan särskilt nämnas den leksaksskruvdragare som Adam fick och som han glatt har gått omkring och surrat med sedan dess, en "spelare" (d.v.s. leksakskeyboard med en oändlig massa läten) som Lydia flitigt har utforskat, samt diverse legosatser som i synnerhet Isak har setts bygga en hel del med.
Tyvärr förmörkades juldagarna i Kungsbacka (Onsala) av någon sorts märklig magsjuka, som drabbade framför allt Jemima och Carl-Henrik och fick dem båda att nästan däcka totalt, tappa aptiten för julbordets läckerheter samt springa på toaletten större delen av helgen. Barnen drabbades i betydligt mindre grad.
Trots dessa beklagliga sjukdomsanfall var det ett trevligt julfirande med släkten på mammas sida, och för att få tillfälle att träffa även den på pappas begav sig familjen Hammarlund den 27:e vidare på sin resa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
