torsdag 16 april 2009

Påsk i den skånska solen

(090413)

Senast det rapporterades om familjen Hammarlunds resor i Sverige och Finland i påsktid var nyheten att de hade gått av båten i Stockholm på skärtorsdagen den 9 april och sedan kört vidare med bilen mot Glimåkra. Nu meddelas att de lyckligt och väl kom fram dit, och sedan tillbringade påsken hos mormor Angelica och morfar Lars i den skånska idyllen.
Även moster Johanna och morbror Simon (som också var med på Finlandsresan) samt morbror David, moster Josefine och kusin Jessika var på plats i Glimåkra, så det blev självfallet några trevliga dagar. Till viss del präglades de förstås av kyrkobesök: sådana ägde förstås rum under hela påskhelgen, och Isak, Lydia och Adam var med på två av dem, på långfredagen och påskdagen. Men det förekom också ägg i olika former, framför allt då de ägg med godis i som alla de närvarande släktingarna fick leta efter i trädgården. Jemima konstaterade för övrigt belåtet att hon hittade sitt ägg nästan först av alla istället för sist den här gången, och därmed bröt en något irriterande tradition.
Vädret under påsken var fint och inbjöd bl.a. till skogspromenad på långfredagen, då man passade på att observera blåsippor som ute i backarna stod, och till en hel del utevistelse i den soliga trädgården. Slutligen stod givetvis ett antal spelpartier på programmet, men dessa blev huvudsakligen förlagda till kvällar och nätter.
Den ursprungliga planen var att familjen Hammarlund skulle stanna i Glimåkra till annandagen, men eftersom de andra gästerna åkte hem redan på påskdagen valde Jemima och Carl-Henrik lite spontant att också göra det. Bohuslänningarna körde därför hem på påskdagens kväll, en färd utan uppehåll på knappt tre och en halv timme. Nu har familjen återinrättat sig på Askerön och försöker återgå till vardagen igen efter påskveckans alla äventyr och nöjen.

onsdag 15 april 2009

Finlandskryssning i påsktid

(090409)

På tisdagen i Stilla veckan begav sig familjen Hammarlund hemifrån för att genomföra den årliga vårkryssningen till Finland, som ser ut att ha blivit tradition vid det här laget. Familjen tog sig under dagen i bil upp till Stockholm, träffade moster Johanna och morbror Simon på Siljaterminalen och gick därefter i sällskap med dem ombord på Silja Serenade.
Sedan tillbringade sällskapet två dagar på havet och i Helsingfors, på ett sätt som brukar se ungefär likadant ut varje gång men som ingen av de inblandade verkar tröttna på. Det åts smörgåsbord till middag på både tisdag- och onsdagkvällen och frukostbuffé de båda morgnarna, det köptes godis och sånt som stärker i taxfree, det badades friskt i bollarna i lekrummet Siljaland, det strövades omkring i den finska huvudstaden (som i vanlig ordning var kall och solig), det sjöngs karaoke och dansades i Club Bali och Atlantis Palace, det åktes flitigt i panoramahissarna, det tittades på havsutsikten genom hyttfönstret, det spelades på pokerautomater och det spelades även kortspel under sträng tystnad i familjen Hammarlunds hytt vid den tidpunkt på dygnet då sovande barn gjorde att Jemima och Carl-Henrik inte kunde gå ut och roa sig ombord längre. (Fast barnen somnade ganska sent.)

Till de mer ovanliga inslagen på denna kryssning hörde dock följande:
Först och främst att Lydia vann en teckningstävling som hölls i Siljaland. Både hon och syskonen lämnade in bidrag på onsdagkvällen, och morgonen därpå var hennes teckning uppsatt bland vinnarna på väggen i leklandet. En stolt Lydia fick ta emot pris i form av en liten rosa nalle och ett pussel med båtmotiv.
Isak vann inga sådana pris men var säkerligen nöjd med sin kryssning ändå, och fördjupade sig bl.a. i den finska pekbok med namn på en massa olika saker på finska som han fick i Helsingfors. Han är ju som bekant språkintresserad.
Adam hade även han en rolig resa och tyckte det var väldigt trevligt att springa fram och tillbaka i bufférestaurangen, där han också gärna grävde i maten på barnbuffén när tillfälle gavs. Barnen gick nämligen i viss mån själva och hämtade mat åt sig på den buffén, så att inte föräldrarna behövde serva dem riktigt hela tiden. Lydia utmärkte sig genom att gå och hämta en ny portion väldigt många gånger men bara ta två prinskorvar varje gång.
Något mer ovanligt var också att Hammarlunds under vistelsen i Helsingfors gick och tittade på den ortodoxa Uspenskijkatedralen den här gången. Tyvärr (eller hur man nu ska se det) pågick en gudstjänst just då, så det gick inte att komma in och titta ordentligt eftersom det nog hade stört lite för mycket.

På skärtorsdagens morgon kom fartyget med familjen Hammarlund, Johanna och Simon tillbaka till Stockholm, och därifrån fortsatte de allihopa sin resa ner till barnens mormor och morfar i Glimåkra där påskhelgen sedan firades. Mer om detta dyker upp inom kort.

31-årspresenten som ska hjälpa Jemima upp ur sängen

(090403)

Precis som Carl-Henrik firade Jemima idag trettioett år, och precis som han firade hon dagen i relativ stillhet (till skillnad från förra året då det ju var hejdundrande kalas). Barnen bidrog med egenhändigt ritade födelsedagsteckningar vid uppvaktningen på morgonen, och bland presenterna fanns en klockradio, något som kan komma väl till pass för det mycket morgonsömniga födelsedagsbarnet.
Några gäster kom inte vid detta tillfälle, men Jemima tillbringade en del av dagen med barnen på de vanliga familjeaktiviteterna och hemma hos goda vänner, och blev väl uppmärksammad där får man hoppas. Väl hemma på eftermiddagen bjöds det i alla fall på ett antal bakverk av olika slag som Carl-Henrik gjort i ordning.

tisdag 14 april 2009

Carl-Henrik undvek den förutspådda hjärtattacken

(090330)

Idag den 30 mars fyllde Carl-Henrik 31 år, och det mest glädjande med det var enligt honom själv att han nu passerat de trettio utan att få hjärtinfarkt.
"Jag stressade ofta väldigt mycket när jag var tonåring, och för den delen nu också", förklarar han, "och på den tiden brukade mamma varna mig för att jag skulle få hjärtinfarkt när jag blev trettio om jag höll på så. Nu när jag faktiskt är trettioett så ser vi att mammas profetia inte stämde."
Lycklig över att på detta sätt ha klarat livhanken firade Carl-Henrik sin födelsedag med tårta, ostbågar och Milky Way, den nya melodifestivalskivan i present och ett litet besök av familjen Josefsson. Han säger sig ha varit fullt nöjd med bemärkelsedagen.

Dyrbart halsband spolades ner

(090330)

Ärkeligisten Adam slog för några dagar sedan till igen och utförde ett av sina värsta busstreck: han stoppade nämligen ner ett halsband som Isak nyligen tillverkat i toaletten - och spolade.
Händelsen var mycket tragisk, då halsbandet var dyrbart; kanske inte i reellt penningvärde, men åtminstone enligt Lydias sätt att se. Hon reagerade mycket upprört och fascinerat på händelsen och på det faktum att halsbandet nu befann sig nere i slamtanken, och när slambilen idag kom och tömde denna tank stod hon länge i fönstret och tittade på när halsbandet blev uppsuget genom slangen in i fordonets stora behållare. "Traumatiskt till tusen", säger Jemima och Carl-Henrik, "men kanske kan det uppmuntra Lydias intresse för teknik i viss mån."

Diverse ärenden i Göteborg

(090326)

Hela familjen gjorde idag en mindre utflykt till Göteborg, där Jemima var på ett nytt läkarbesök på Sahlgrenska inför sin strumaoperation (som förhoppningsvis blir av i maj eller juni någon gång). Resten av familjen var under tiden och promenerade i ett kyligt Slottsskogen, där de tittade på sälarna och Lydia var nära att tappa bort sitt favoritgosedjur Hunden Med Den Bruna Nosen (ja, den heter så) men lyckades hitta den till slut efter en stunds letande.
Carl-Henrik passade också på att utnyttja göteborgsbesöket till att titta in hos sin optiker och skaffa nya glasögon, istället för dem som Adam vred sönder häromsistens. De nya är en aning mer fyrkantiga och får Carl-Henrik själv att mest associera till sin gamle magister på mellanstadiet, "men tydligen är det modernt numera", medger han också.

Grattis och välkommen till Knut

(090321)

Vi säger ett officiellt stort grattis till våra vänner och grannar familjen Josefsson, som denna dag fick tillökning med sitt andra barn, Alidas lillebror Knut!

Förarglig datorkrasch

(090320)

En av familjen Hammarlunds datorer kraschade idag under dramatiska former. Det rör sig om den så kallade "vita datorn", den som har stått bredvid Carl-Henriks jobbdator i arbetsrummet och mest har fungerat som hans privata.
Enligt uppgift har dock Carl-Henrik tagit förlusten någorlunda sansat. "Det kunde ju ha varit värre, exempelvis hade hela huset kunnat brinna upp eller möjligen ner", säger han, och syftar då på att datorn började ryka och osa i samband med att den slutade fungera.
Datorn är nu totalt oanvändbar, men det är inte helt omöjligt att innehållet på hårddisken kan gå att återställa när Jemima och Carl-Henrik väl kommer sig för med att ta närmare itu med den saken. Tills dess får Carl-Henrik banta ner sitt eviga datorsittande något.

Lite OAS mitt i terminen

(090319)

Denna vecka blev det lite avbrott i den vårvintriga lunken på Askerön, på det sättet att fyra av fem familjemedlemmar åkte till Åh stiftsgård och var med på de OAS-dagar som hölls där. Den ende som inte var med var Carl-Henrik, som var tvungen att stanna hemma och jobba, men han ersattes av barnens mormor och morfar som befann sig bland gästerna på Åh. Två dagar åkte Jemima, Isak, Lydia och Adam dit.
Enligt uppgift engagerade sig Isak och Lydia riktigt allvarsamt i gudstjänsterna på Åh och kunde bland annat ses vaja med lovsångsflaggorna riktigt engagerat. De var alltså inte inne i barnrummet med leksakerna precis hela tiden, vilket man annars hade kunnat tro. "Förmodligen har de väl lite karismatiker i sig", tror Jemima.
När OAS väl var avslutat på Åh på torsdagen den 19:e följde mormor och morfar med hem till Askerön för ett par dagars vistelse där.